•Vattenhinder i Albanien

[google-translator]

Det har blivit väldigt mycket vilodagar den senaste veckan. Både frivilliga och och sådana som inte varit det. När jag cyklade in i Montenegro så hade jag sedan länge blivit inbjuden till Vlad, en före detta kollega som bor i Tivat. Väl där så träffade jag också Christo. Även han en svensk sjöman. Jag fick bo tillsammans med Christo och stannade i tre nätter i den lilla staden. Tivat ser inte så märkvärdig ut. Men det som skiljer från andra är att några av världens rikaste har gjort den lilla staden till sin tillflyktsort. I hamnen ligger det fullt av lyxyachter, även några av världens absolut största. Riktigt intressant för en fartygsintresserad sjöman som mig!

Nästa person att möta upp var Tiphanie. En tjej från Franrike som är ute och cyklar Europa runt. Nu på väg mot Spanien för att därefter fortsätta ner genom västra Afrika. Vi möttes upp en dags cykling in i Albanien. Med tanke på vädret som väntade så gick vi in på en resturang och frågade om vi kunde få tälta på deras inplastade veranda, vilket gick bra. Och tur var det, för under natten var stormen över oss och med den en väldans massa regn.

Tiphanie skulle fortsätta norrut nästa dag. Jag hade bestämt mig för att stanna en natt till. Hade ingen lust att cykla med 20 sekundmeters motvind samt regn på det. Tiphanie skulle dock ha medvind. Men hon kom inte så långt hon heller, utan valde att lifta norrut istället.

Jag ger er ett utdrag av min resebok om dagen som följde:

”Vilken dag. Vad det regnar! Jag hade tänkt hålla mig till de större vägarna (motorvägen). Men vägen jag cyklade blev plötsligt översvämmad lite längre fram. När jag kom fram dit var det bara att konstatera att det skulle bli en lång omväg. Om ens det skulle gå. Och vilken omväg det, och vilket intryck människorna i det här landet gjorde. Och då inte till det positiva. Den där omvägen… Halvt översvämmad. Vatten överallt. Bredvid vägen, på vägen, över vägen, under vägen. Typ överallt. Och vilket trafikkaos billisterna ställde till med, enbart för sin egoistiska inställning. Skulle tränga sig fram hela tiden vilket bara gjorde att det blev totalstopp i trafiken. Jag har aldrig sett bilister slåss med varandra. Men här såg jag det två gånger på någon timme. Samt ett antal mindre skärmytslingar.

Nä det här landet imponerade inte idag. Och då tänker jag inte på vädret. Vilket har varit uselt idag. Mycket regn och jag och mycket med mig är helt genomblött. Min resebok är delvis förstörd då det även trängde in i styrväskan på ett sätt som de inte gjort förr, trots ”regnskydd”.

Jag tog mig iallafall till Durres efter att ha gjort cirka 9 mil, omvägen inkluderad. Här blir det hotell för att torka och ha det lite allmänt gott under eftermiddagen och kvällen. En sak man inte kan klaga på här är priserna. För en middag på resturang hemma kan man här äta 3-5 stycken. Kaffet kostar 3 kr istället för 30.”

Slut.

Dagen därpå, idag, möts jag av beskedet att landet är under ”State of emergency” pga översvämningarna. Nog för att det var mycket vatten. Men det var tydligen mycket värre än jag befarade. Så nu är jag fast i Durres några dagar.

Nu är jag iallafall glad att jag kom så här långt igår. Det är en hyfsad stor stad och därav har jag nog en del att utforska här med