•Nilens stjärnhimmel

Sist jag skrev något här så har jag för mig att jag var i Qena. Just kommit till Nilen från kusten. Numera är jag dock i Sudan, och jag har fått uppleva en hel del längs vägen.

Sträckan från Qena till Luxor var dagarna då atmosfären runt omkring började ändras så smått. En försmak på vad sägs förväntas i Etiopien.

Fram till Qena hade jag endast upplevt väldigt trevliga och hjälpsamma människor längs med vägen. Det har jag såklart även gjort efter Qena, men inte endast.. De första föremålen har slängts mot mig och en del glåpord hörts. Men som sagt så har det fortsatt varit övervägande trevliga människor längs med vägen. Jag har säkert sagt det tidigare, och kommer säkert göra det igen. Men alla de människorna man träffar under dagarna här gör hela denna resa så fantastisk.

En historia som börjar i Qena och som förhoppningsvis kommer göra sina avtryck även framöver, är den som börjar en tidig morgon när jag ska ta min cykel på hotellet där jag sovit för att fortsätta mot Luxor. I rummet där jag lämnade min cykel kvällen innan står det nu även en annan långfärdscykel! Jag blir ju otroligt nyfiken på vem det kan vara. Även om jag tar för givet att det är någon som kommit söderifrån och ska mot motsatta hållet än mig. Allt annat hade ju varit ett otroligt sammanträffande.

Men jag lämnar iallafall en Lapp på den andra cykeln där jag skriver att jag kör mot Luxor och lämnar mitt nummer.

Det visar sig vara ett otroligt sammanträffande då han senare hör av sig. Daniel, en dansk kille kommer även han senare samma dag till Luxor. Han är precis som mig på väg till Sydafrika och har även han cyklat genom Europa.

Överraskningen är inte heller slut där, utan det visar att Daniel på vägen från Qena till Luxor har stött på Jamie (från England) och Nia (från Bulgarien). Även dem påväg mot Sydafrika på cykel.

Så nu var vi ett litet gäng som träffades i Luxor! Tyvärr var Daniel tvungen att ta tåget till Cairo för att fixa med sitt visum till Sudan. Men han kommer förhoppningsvis ikapp oss andra om ett tag. Medan jag, Jamie och Nia har slagit följe sedan Luxor.

Luxor.

Jag anlände till Luxor vid lunchtid på julafton. Mina föräldrar hade gett mig en julklapp bestående av tre nätter på ett hotell en bra bit över min annars fattiga budget för boende. Hotellet var kanon och jag njöt av dagarna där samt i och omkring Luxor. Det första jag gjorde var att bege mig till Kungarnas dal och sen Karnak tempelområde. Karnak var nog det mest magnifika jag någonsin sett. 4000 år gamla, kolossala tempel i förvånansvärt bra skick. Ska ni åka till Egypten någon gång så slår Karnak både pyramiderna och Kungarnas dal.

Men åker man till Luxor kommer man inte att sakna sevärdheter. Det finns massor att se från det gamla Egypten.

Det finns även massor av människor som försöker sälja och lura på dig precis vad som helst… Att gå 50 meter på gatan utan att ha en säljande/tjatande man bredvid sig var omöjligt. Därför var tre dagar ganska lagom för tålamodet.

Efter Luxor var det två dagars cykling till Aswan på stundtals riktigt vacker och intressant väg. Vid det här laget hade jag lärt mig att poliseskorten som jag haft större delen av Egypten är väldigt godtycklig. Sträckor där jag haft poliseskort hade de tex bara vinkat förbi Jamie och Nia, och vice versa.

Mellan Luxor och Aswan brydde jag mig inte det minsta om om de låg bakom mig eller inte. Ibland gjorde de det, ibland inte.

Väl i Aswan var det dags att fixa med visum för Sudan samt ta reda på hur man därifrån tar sig till Sudan. Det går en färja som tar ca 20 timmar. Dock så går den endast om söndagar, just den kommande söndagen visade sig vara självaste nyårsafton. Andra alternativ att ta sig till Sudan var att ta en buss till Abu Simbal och en betydligt kortare färjetur från där. Vi lyckades aldrig reda ut om det numera är tillåtet att cykla hela vägen till Sudan eller inte. Det har åtminstone förut varit förbjudit att bege sig ut på den vägen.

Vi valde i alla fall att ta färjan. Vilket borde att jag som anlände torsdagen före hade bråttom att få mitt visum. Nia och Jamie hade på något sätt fixat sina på förhand.

Vanligtvis tar det 3 dagar, ibland längre att få sin ansökan behandlat. Vilket för mig innebar att jag hände på låset till konsulatet tidigt söndag morgon, då färjan skulle gå samma eftermiddag.

Med knapp marginal fick jag det och tog mig de 20 km ut till hannen.

Nyår spenderades således i sällskap med Nia, Jamie samt John och Helene (Svensk/Norska) som vi mötte på färjan. Vi åt en riktigt minnesvärd nyårs middag bestående av traditionell Arabisk ”fool”. Det vill säga bönor, ägg och bröd.

Tolvslaget spenderade vi sovandes under Nilens stjärnklara himmel på däck. Att vi skulle hålla oss vakna ända till midnatt var på förhand dömt att misslyckas. Kvällarna jag har hållit mig vaken längre än till 22 är väldigt lätträknade…

Nu är vi i Sudan, mer om det senare.

Tyvärr har jag väldigt dålig uppkoppling. Därav inga bilder. Det första gången på en vecka som jag ens har en uppkoppling.

Standard i Luxor; ”Taxi taxi, hashi hashi?”

One thought on “•Nilens stjärnhimmel

Add yours

  1. En härlig blandning av spänning, överraskning och nöje! Känns tryggt att du cyklar med sällskap genom Sudan.God tur!

Kommentera

Up ↑

Translate blog»
%d bloggare gillar detta: