•Uganda

[google-translator]

Efter Safarin i Kenya begav jag mig ensam av västerut längs ekvatorn för att ta mig till Uganda. Regnperioden hade börjat och de första dagarna blev blöta. Men med det så slapp jag värmen, så jag var rätt glad ändå.

Det tog mig tre dagar att ta mig till gränsen. Därefter var det bara två dagar till Kampala.

Mitt största bekymmer i Uganda var vilka vägar jag skulle ta. Jag ville gärna leta mig ut på mindre vägar, då alternativet endast var en större samt tidvis ganska trafikerad huvudväg. Men är som sagt regnperiod och asfalt är inte särskilt vanligt. Så valet stod mellan att köra ner mig i lera och gyttja på de mindre vägarna, eller spara på mitt ”stridsvärde”, som det heter i de militära, och ta den stora asfalterade vägen. Det blev tyvärr den senare. Hade det inte varit för regnet hade jag verkligen sett fram emot att ge mig ut på de mindre. Men frånsett trafiken var huvudvägen inte alls icke vacker.

Jag har hittills cyklat in i och genom ett antal större städer. Zagreb, Athen, Cairo, Khartoum och Addis Abeba. Nu kan jag även lägga till Kampala på listan. Kampala en förhållandevis liten huvudstad. Men den skulle visa sig vara rena mardrömmen att cykla genom. Kaos!

Men det var en erfarenhet det med.

Jag var dock väldigt lättad och genomvåt när jag äntligen kom fram till Kampala Backpackers Hostel. Såklart så låg det ju på andra sidan stan gentemot vad jag kom i från.

Besöker ni någonsin Kampala så är Backpackers Hostel att rekommendera. Billigt och bra mat. Och det trevligaste av allt; Att man träffade en massa andra resglada människor från Kanada, Tyskland, Belgien, Island med flera.

Jag tillbringade tre hela dagar i Kampala. Tre njutningsfulla dagar. Glass, pizza, godis och choklad. Såna saker som man bara längtar efter så fort man suttit på cykeln några dagar.

Jag hade sedan innan arrangerat att mina föräldrar skulle skicka ner ett paket med lite allehanda reservdelar som jag hade missat eller ångrat att jag inte tog med mig. Med DHL får paketet väga två kilo innan priset höjs. Som tur var fanns det marginal i mitt paket. Och som goda föräldrar så hade mina fyllt upp marginalen med svensk choklad! Så i en vecka efteråt åt jag svensk choklad! Den tog faktiskt slut först i förrgår. Så nu får jag väl vänta 5-6 månader på nästa tillfälle..

Det var dock inte bara lugnt och skönt i Kampala. En hel dag ägnande jag med att springa/ta taxi runt hela staden för att läsa problem/införskaffa saker som jag behövde. Jag fick bland annat fixat en ny skärm till min telefon (inte billigt!) samt köpa ett nytt objektiv till min kamera (inte billigt). Jag råkade tappa min kamera en dag i Sudan. Sen dess har jag bara kunnat fokusera manuellt. Men nu fick jag fixat de med. Kampala är nog tillsammans med Nairobi de enda städerna i östra Afrika där man kan fixa dylika saker.

Tre dagar fick räcka för denna gången. Vidare på Rwanda. Första dagens cykling bjöd mest på ordentligt med frustration på grund av all trafik.

Men vartefter jag kom längre från staden så lugnade det ner sig. Sista två dagarna ner mot gränsen var riktigt njutningsfulla och väldigt vackra, och lite våta.

Totalt blev det 10 dagar i Uganda.