•Sista gränspassagen


Nästa gång jag passerar en gräns kommer det att vara på Kastrups flygplats. 10-15 kilometer hemifrån.Jag har passerat 22 gränser de senaste nio månaderna, och idag passerade jag den sista! Jag är nu i Sydafrika! Landet som jag hela tiden har refererat till som ”långt där framme”. Som har varit så långt borta att det knappt varit värt att tänka på. Och så är man här nu. En smått surrealistisk känsla. Men jag anar att jag kommer få än starkare sådana känslor de kommande dagarna. För nu är det bara runt 700 kilometer kvar..
I takt med att jag kom allt längre söderut i Namibia började jag också känna av förändringarna i temperatur. Igår hade jag min kallaste dag sen jag kom till Afrika för sju månader sedan. Lite tack vare vinden visserligen. Men det var första dagen jag inte cyklade i shorts, och dessutom fick jag ha jacka på mig större delen av dagen. Det är nya tider nu..
I denna delen av Afrika är det vinter nu, vilken börjar gå mot vår. Jag kommer att märka av betydligt kyligare klimat här i Sydafrika än vad jag haft hittills. Men enligt prognoser ska det ändå ligga mellan 10-20 grader. Så det är helt ok för min del. Hellre det än 35-45 grader…
Tiden som gått sedan jag lämnade min stillasittande vecka i Sesriem, Namibia har annars inte bjudit på mycket nytt. Efter att jag lämnade så fick jag snart upp farten på cykeln igen då vägen efter nån dag övergick i betydligt bättre underlag och så småningom även till asfalt.
Väl på asfalt igen blev det att jag åter gjorde några långa dagar. Igår till exempel. Jag övernattade i förrgår på ett ställe 190 kilometer från gränsen. Jag kom dit ganska sent, och var ganska trött och kall efter att ha kämpat i motvind de sista timmarna. Jag hade hoppats på att komma lite längre den dagen för att inte ha så långt som 190 km kvar till gränsen med hopp om att kunna nå den dagen efter.
Men iallafall, det skulle åtminstone vara någorlunda medvind samt mycket nedför ner mot gränsen.
Efter min längsta dag på cykel, nästan nonstop i sadeln så slutade faktiskt gårdagen med att jag gjorde alla 190 kilometrarna ner mot gränsen. Jag var till och med i hyfsat skick när jag kom fram vid 18 tiden på kvällen. Om man undantar från mitt ena knä som har börjat krångla lite då och då den senaste tiden.
Idag fick jag således ta det lugnt för att vila knät lite. Men det får allt räcka med en dags vila. Nu har jag ett nytt land att se. Nytt folk att träffa.

Jag träffade en hel del resande sydafrikaner i Namibia. Många som hejade från bilar, folk som stannade sina bilar för att prata med mig och bjöd på mat/dryck. Så jag har en bra känsla inför detta nya land.
Namibianska landskapet kommer jag alltid att minnas. Namibia är vackert! Om än ensligt. Vilket visserligen absolut inte är negativt. Men i Sydafrika ser jag fram emot mer befolkade områden. Jag har därför lagt om min rutt. Istället för att köra genom stora och ödsliga områden ner till Afrikas sydligaste punkt, så kommer jag istället att sikta på Kapstaden och Godahoppsudden direkt. Jag kommer köra längs med kusten. Alla jag har pratat med har rekommenderat den rutten för att se en vacker del av Sydafrika och även bebodda områden istället för de vidsträckta ensliga områdena mer inåt land.

Kommentera

Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

Translate blog»
%d bloggare gillar detta: