•Ett sämre försök till sammanfattning

[google-translator]

Sitter på flyget. Vi lyfte från Cape Town för en liten stund sedan. Jag tänkte jag skulle försöka författa ett inlägg innan jag somnar (Ska försöka skriva en riktig sammanfattning senare)

Sjutton timmar ska jag tillbringa i luften innan jag landar på Kastrup. Det som tog 274 dagar att cykla ska jag nu avverkas på 17 timmar.

Sammanfattning:

Länder: 23
Tid: 277 dagar / 9 månader
Distans: 15 160 km
Medelhastighet: 17,3
Distans per dag: 92
Tid i sadeln per dag: 5:13 h:mm
Nätter i tält: Ca 50%
Punkteringar: 8
Vilodagar: 97 (35%) (inkl längre stopp)
Långa stopp: 1 x 14 dagar, 1 x 21 dagar, 1 x 7 dagar, 7 x 4-5 dagar.

Punkt = En övernattning

Flagga = Mer än en natt på samma ställe

Grön: Fricamping (wild camp)

Lila: Säker camp (By, trädgård, polisstation etc

Gul: Betald camping

Blå: Hotell / guesthouse

Brun: Inbjuden / Host

Bästa listan:

*Nya vänner
Jag har träffat många nya vänner längs vägen. Andra cyklister, turister i allmänhet och volontärarbetare.

Framförallt Daniel, Jamie, Nia och Vincent och Michael som jag alla hade sällskap med i perioder. Med Jamie och Nia tillbringade jag cirka två månader. Bland annat halva Etiopien. Två månader som vi fick uppleva mycket under.

Vincent och Michael träffade jag i Tanzania och senare också i Malawi. När dem är hemma från sin runda runt jorden blir det ett besök i Barcelona.

*Nkata Bay, Malawi
Paradiset längs Malawisjön. Här tillbringade jag tre veckor med att bara slappa, äta, bada och träffa nya vänner.

*Att leva med cykel
Min bästa kompis de senaste nio månaderna. Krånglade väldigt sällan och skötte sig annars riktigt fint.

Att leva med cykel är helt klart ett liv jag gillar. Det är så enkelt. Man cyklar, man äter och man sover. Längs vägen får man vara med om allehanda saker och upplevelser.

Att resa med cykel är det bästa sättet att resa på om man vill uppleva landskap, natur och andra kulturer på nära håll och samtligt ta sig framåt. Alternativet skulle vara att vandra, men då tar man sig inte särskilt långt.

*Bästa stunden på dagen
Var när man kryper in i sitt eget privata tält och ner i sovsäcken. Man är helt själv. Någonting som man sällan är i det tätbefolkade Afrika.

*Andra höjdpunkter (se tidigare blogginlägg)
48 timmars safari i Kenya.

Split. Med sin för svenska mått vårvärme.

Athen. Underbar stad

Passagen av Ekvatorn

Victoriafallen!

Punkt = En övernattning

Flagga = Mer än en natt på samma ställe

Grön: Fricamping (wild camp)

Lila: Säker camp (By, trädgård, polisstation etc

Gul: Betald camping

Blå: Hotell / guesthouse

Brun: Inbjuden / Host

Jobbiga saker listan:

*Värmen. När jag började cykla i slutet av oktober. Genom ett blött, regnigt och småkallt norra Europa. Var jag väl inte riktigt mentalt medveten av vad som väntade i form av väder. Visst visste jag att det skulle vara varmt i Afrika. Men det är först när man upplever det som man förstår hur verkligt det är. Egypten var ganska behagligt. Men med början i Sudan så var det 28-40 grader varje dag. I skuggan. Om man nu kunde hitta någon skugga.

Man lärde sig att stå ut med det. Men att klättra uppför långa uppförsbackar/berg var det lite småjobbigt. Att cykla med en av svett genomblöt t-shirt varje dag. Den hann inte ens torka över natten.

Det var först i Zambia som temperaturen gick ner lite grann. Till 25-30 grader. Där låg den i stort sett hela vägen sen. Med periodvis lite svalare i Namibia och Sydafrika.

*Trafiken
Hur ska man förklara? Busschaufförer, minibuss och lastbilschaufförer har varit mitt absolut största hatobjekt från Uganda och framåt. Det är inte att undra på att det i tex Uganda är trafiken en av de främsta dödsorsakerna i landet.

Mer än en gång har jag fått köra ner i diket för att undvika en frontalkrock när någon av dessa kom mot mig på fel sida av vägen. Eller när de kört om mig med bara en decimeters marginal. Trots att de haft hela vägen fri!

*Regnperioden
Grusvägar som förvandlades till lerbad i Tanzania och gjorde det jobbigt att ta sig fram.

Punkt = En övernattning

Flagga = Mer än en natt på samma ställe

Grön: Fricamping (wild camp)

Lila: Säker camp (By, trädgård, polisstation etc

Gul: Betald camping

Blå: Hotell / guesthouse

Brun: Inbjuden / Host

Bästa länder rangordnat: Sudan, Namibia, Malawi alt Sydafrika, Kroatien

Sudan tar förstaplatsen framför allt för att folket där är det bästa jag någonsin mött. Maken till gästfrihet, hjälpsamhet och vänlighet har jag aldrig mött hos ett HELT folk förut. Jag har förstått att Sudan och även Iran ska vara i en klass för sig här.

Men även landskapet och landets intressanta historia bidrog till att göra detta land till det bästa jag någonsin varit i.

Punkt = En övernattning

Flagga = Mer än en natt på samma ställe

Grön: Fricamping (wild camp)

Lila: Säker camp (By, trädgård, polisstation etc

Gul: Betald camping

Blå: Hotell / guesthouse

Brun: Inbjuden / Host

Sämsta/jobbigaste land: Etiopien.

Jag kommer för alltid att komma ihåg detta land. Och tyvärr inte i några positiva bemärkelser. Men, detta var också det enda landet som jag inte gillade.

Läs bloggpost om Etiopien för närmare berättelse om att cykla genom detta land.

Punkt = En övernattning

Flagga = Mer än en natt på samma ställe

Grön: Fricamping (wild camp)

Lila: Säker camp (By, trädgård, polisstation etc

Gul: Betald camping

Blå: Hotell / guesthouse

Brun: Inbjuden / Host

Iaktagelser:
*Att man i Afrika ofta ser små barn, så små som i två årsåldern, ensamma längs vägarna. Kanske i sällskap med syskon och andra småbarn. Men här är det verkligen inte tal om att föräldrar har uppsikt över sina barn. Så fort de kan gå själva så får de klara sig ensamma under dagarna.